Ternate Cavite Website

Translation, English,Tagalog, Chavacano

Home | LATEST NEWS | Anti-Landfill Rally and News September 2008 | Translation, English,Tagalog, Chavacano | Ternate Against Landfill | "Isigaw mo dito---Grita bo Aqui" | Ternate-Mountain-Severely-Damaged | Updated Landfill News | Impacts of Landfill | Baryo KAKABAY | Tuloy ang Landfill | PUBLIC-HEARING-Landfill | Stop Landfill | Ternate Student Corner | Dalawang-Mukha-ng-Basura | Local-Group-Officers-Ternate | Landfill-Minutes-of-Meetings | LANDFILL-Plan | Bayani ng Ternate | (MRF) Material Recovery Facility for Ternate | Elenor-Diones-Prayer | All About Chavacano Dialect | Ta Senyala pa ba bo? | Feature of the month | Alamin sa PAHINA NA TO kung sino ang Lingkod Bayan na Makabayan at kung sino Ang Taksil sa Mamamayan | Sports Page and etc | Our Purpose | Balitang Ternate | Cuandu Muchachu i Muchacha pa Mutru | Friends of Ternate Chavacano | Alaala ng Ternate | Calendar of Events | CCTofUSA Committee | Very Disturbing E-mail from Concern Citizens | Balitang USA | Ternatenyo Achiever | LANDFILL in TERNATE | Fisherman Story | "TAUSA" Ternate Association of USA | "Ternate Bayan Ko Mahal Ko" | Storya de Barra | History of Ternate | Ternate Chavacano Prayer

Welcome Modern

To find the word faster, press and hold the control key then press "F" key, the window will appear at the top of your screen, type the word you are searching then press enter....
 
Incase of misspelled and wrong interpretation... please let me know.... thanks..... andy

TAGALOG

ENGLISH

TERNATE CHAVACANO

aalis

- will leave, will depart

Di Sali

aalisin

- will remove

Di quita

abakada

- the Tagalog alphabet

Tagalug alpabet

abalahin

- to delay, to distract, to hinder

Si abala

abang-lingkod

- humble servant

Buenu katulung

abaniko

- a native fan

pamaypay

aberya - tigil

- engine trouble

Stuperdiw ay makina

Abo

- ash, gray

senisa

abot

- reach, get

Abut, saka

abre

- open

abre

abredor

- opener

abredor

abre-lata

- can opener

Abri lata

abubot

- things, carry-on things

abubut

abuhin

- grayish

sinisaw

abuloy

- alms, donation

Abuluy

abutan

- to catch up with

Enkrasa

abutan

- to hand out something

dali

abutin

- to reach, to get

saka

adelantado

- advance, ahead

Adelantadu

agimat

- amulet

Anting-anting, agimat

agiw

- cobweb, spiderweb

saput, agiw

aha

- an expression similar to hey

Bulaga

ahas

- snake

Kolebra

akin

- mine, me

Dimi

akitin

- to attract, to seduce

Se akit

aklas

- strike

Welga

aklasan

- a movement to strike

Se welga

aklat

- book

libru

ako

- I, me

yo

alaala

- remembrance

requerda

alabok

- dust

Alabuk

alahas

- jewelry

Oru, alahas

alak

- liquor, wine, alcohol

binu

alakdan

- scorpion

eskorpyu, alakdan

alam

- aware, know

sabi

alamin

- find out

Se sabi

alamat

- legend

Alamat

alang-alang

- for one's sake, dedicated to

Alang-alang

alangan

- unsure, unfit

alangan

alanganin

- unsure, undecided

Alanganing

alapaap

- sky, heaven

Suelu, alapaap

Ale

- woman

senyora

aligid

- circling or hanging around

birahong

alikabok

- dust

alikabuk

alila (katulong)

- servant; domestic helper

Alila, ayudanti

alilain

- to treat as a servant

Se alila

Alimango

- mud crab

kangrehu

Alin

- which; which one

Kwal

alin-alin

- which are

Kwal kwal

alindog

- charm; beauty

guapa

aling

- a title to a woman equal to Miss or Mrs.

senyorita

alingasaw

- producing offensive odor

Hyedi

alipin

- slave

alila

alipinin

- to enslave

Se alila

alipusta

- ridicule; insult

Insultu

Alis (yao)

- leave; depart

sali

alis

- remove

quita

Alisin (alisan)

- to remove

Para quita

alitan

- quarrel; conflict

pelya

aliwin

- to entertain; to console

Se aliw

aliwalas

- clarity; openness

Aliwalas, klaru

Alkalde

- mayor; city mayor; municipal mayor

meyor

alkila

- rent; hire

Alkila; empresta

almires

- small stone mortar

pang machuka

almirol

- laundry starch

Almirul

almusal (agahan)

- breakfast

Almuesu

alog

- shake

alug

alok

- offer

aluk

Alon

- wave

maris

alsa-balutan

- stowing away; leaving home

Sali na kasa

aluin

- to comfort

Se alu

alulod

- gutter

alulud

ama (tatay)

- father

padri

amain

- father-figure

Taytatayan

amo

- boss

amu

anino

- shadow

aninu

anluwage (karpentero)

- carpenter

kapinteru

ano

- what

Kosa, que

antay

- wait

Espera

antayin

- to wait

Para espera

antabayanan

- to be in the look out for

bisya

antok

- sleepy; sleepiness

suenyu

antot

- baho

hyedi

antukin

- To be sleepy

Para suenyu

araro

- plow

Araru

araruhin

- To plow

Se araru

asahan

- To depend on; to hope for

Se asa

asan

- where

Unta, dondesta

asin

- salt

sal

asinan

- To put salt on

asnan

asinta

- aim at

Asinta, sipat

asintado

- A person who aims accurately

asintaw

aso

- dog

pehru

asong-ulol

- mad dog

Pehru luku

asta

- gesture

porma

asukal

- sugar

Asukar

asungot

- nuisance

asungut

asul

- blue

azul

Asunto (kaso)

- case

kasu

atake

- attack, assault

ataki

Atakihin-

- To attack; to assault

Se ataki

ataul

- casket

kabaung

ate

- elder sister

ermana

atin

- our; ours; us

di mutru

ating

- let us

mi hutru

atrasado

- late

pustreru

ayos (slang)

- ok

ayus

ayos

- arrangement

prepara

ayusin

- To arrange

se prepara

ayuno

- fasting

se hambri

baba

- down; go down; descent

baha

babaan

- to lower down

se baha

babad

- soak; to soak

se babad

babae

- girl; woman; female

muher

babag

- quarrel; fight

Pelya, suketasu

baboy

- pig; pork

puerku

baboy-damo

- wild pig; boar

Puerku monti

Bading (bakla)

- a gay person

Bakla (bakling), alanganing

baga

- ember

Alipatu

bagahe

- luggage

bagahi

bagal

- slow; sluggish

Poku-poku

bago

- v. change; to change

kambya

bago

- adj. new; recent

nuebu

bagsak

- fall; to fall; drop; to drop

kayi

bagsak

- unsuccessful; to be unsuccessful

No ya pasa

bagsik

- fierce; violent

bayolenti

baguhin

- to change

Para kambya

bagyo

- typhoon; storm

bagyu

baha

- flood; floodwater

benida

bahag ang buntot

- coward; wimp

Kobardi, miedu

bahaghari

- rainbow

Renbu

bahagi

- part; portion

parti

bahagian

- share; to share with

Dali parti

bahagya

- slightly; barely

pokitu

bahay

- house

kasa

bahay-aliwan

- prostitution den; house of ill refute

Kasa di puta

bahay-bahayan

- playhouse

Kasa-kasahan

bahay-kubo

- nipa house

Kasa nipa

baho

- smelly; offensive odor

hyedi

bai-bai

- beach

Orilya di lamar

bailarina

- female dancer

beylarina

baile

- dance; dance hall

bayli

bait

- kindness; goodness

buenu

baiwang

- waist

sentura

baka (siguro)

- maybe; unsure

No siguraw

bakas

- footprint

Bakas di pyes

bakasyon

- vacation

bakasyung

bakbak

- detached

tanggal

bakbakan

- fight; quarrel; altercation

Pelya

bakit

- why

Komu, porke

bakli

- broken

kebraw

bakod

- fence

kural

bakol

- a big basket

tiklis

bakubako

- rugged; crooked

Baku-baku, liku-liku

bakuna

- vaccination

Bakona, iniksyon

bakuran

- n. fence; yard

Kural, lubang

bakuran

- v. to erect a fence

Itsa kural

bakya

- wooden shoes

suekos

balae

- parent of a son or daughter in-law

suegro

balahibo

- feather; skin hair

pelu

balak

- plan; intent

planu

balakang

- hips

sentura

balanga

- an earthen cooking pot

olya

balang-araw

- someday

Otru diya

balanse

- balance

balansi

balat

- skin; hide of an animal

kraskas

balatan

- to skin; to take the skin off

Kita kraskas

balatong

- soybean

balatung

balbas (bigote)

- mustache; moustache; beard

Bigoti, barbas

baldado

- crippled; disabled

Baldaw

balde

- pail; a large tin can

baldi

balita

- news

anunsyu

baliw

- crazy; mentally ill

Stuperdiw ay kabesa

balon

- well; deepwell

posu

bangang

- under the influence of drug or alcohol

boratsu

bangos

- milkfish

bangus

bangungot

- nightmare

bangungut

banig

- sleeping mat

pikati

bantog

- popular

Konesiw, sikat

banyaga

- foreigner; alien

dayuhan

bara

- clog

Bara, saraw

barado

- clogged

baraw

baraso

- arm

brasu

baril

- gun

pusil

barilan

- shoot-out

Ya huga despara

barilin

- to shoot

despara

baro

- dress

kamisa

barong-tagalog

- a native dress

Barung-tagalog

barung-barong

- shanty

Barung-barung

basa

- adj. wet

muhaw

basa

- v. read

le

basag

- broken

kebraw

basagin

- to break

Para kebra

basagin

- brittle; fragile

mahuna

basag-ulo

- trouble; fight

Pleytu, pelya

basagulero

- troublesome; fighter

pelyador

basain

- to wet

Se muha

basahin

- to read

se le

baso

- glass

basu

bata

- n. child; kid

kretura

bata, slang

- n. sweetheart; lover

Nobya, nobyu

bata

- adj. young

Muchacha, muchachu

bato

- rock; stone

pyedra

batugan (tamad)

- lazy

Pluhu, pluha

batuhin

- to stone

Garya pyedra

bawal

- forbidden

bawal

bawalan

- forbid; to forbid

Se bawal, se saway

bawang

- garlic

ahus

bawang, slang

- a type of firecracker

rebentador

bibig (bunganga)

- mouth

boka

bigas

- rice

aros

bigasan

- rice mill; rice storage

kiskis

bigat

- weight

pesaw

bigatin

- influential; wealthy

riku

bigay

- gift; present

Dali, pasalubung

bigkas

- utterance; speak

platika

bigkasin

- to utter; to speak

Para platika

bihasa

- used to; experienced

sanay

bilang

- adj. number

numeru

bilang

 - count

kunta

bilangin

- to count

Para kunta

bilanggo

- prisoner

prisuneru

bilangguan

- prison

kalabosu

bilasa

- rotten; spoiled

bolok

bilog

- round; circle

redondu

bilugin

- to make round or circular

se redondu

bilugin

- (slang) to fool

se loku

binata

- a single (unmarried) male

baguntaw

binatilyo

- an adolescent male

binatilyu

bingi

- deaf; hearing impaired

baoy

bintang

- accusation

menta

biro

- joke

deblura

bisyo

- vice

bisyu

bituin

- star; movie star

estrelya

boga (slang)

- gun

pusil

bolahin

- to tell a lie

se bola

bomba

- pump

posu

bulaklak

- flower

plor

bulaklakin

- flowery

ploris

buka

- open, open wide

Abri antsu

buhok

- hair

pelu

bukas

- tomorrow

manyana

bukas

- open

abri

buko

- a young coconut fruit

koku muda

buksan

- to open

para abri

bundok

- mountain

Bondok, monti

bunga

- fruit

prutas

bunganga (bibig)

- mouth

boka

bungangera

- talkative; a gossip (female)

stismosa

bungangero

- talkative; a gossip (male)

stismoso

bungo

- skull

bungu

bungkal

- dig

ribata

bungkalin

- to dig

Se rebata

buntis

- pregnant

prinyada

kabalbalan

- stupidity

istupidu

kabila

- other side

un banda

kabilugan

- roundness

redodu

kabutihan

- goodness

bung buenu

kagalang-galang

- respectable; honorable

respetaw

kagandahan

- beauty; prettiness

guapa

kagutuman

- hunger

hambri

kahapon

- yesterday

ayer

kahol

- bark

kahul

kahoy

- wood

kanya

kahubaran

- nakedness; nudeness

No tieni kamisa

kainitan

- at the height of; hotness

bung kalyenti

kakahuyan

- forest; woods

Monti, kahuyang

kaklase

- classmate

kaklasi

kalabaw

- carabao, water buffalo

karabaw

Kalaguyo (kasuyo)

- lover; mistress

kabit

kalamigan

- coldness

muy priyu

kalbo

- bald

panot

kalinisan

- cleanliness

Pagka limpyu

kalokohan

- naughtiness

lokura

kalso

- shim

kalsu

kalye

- street

kaminu

kamag-anak

- relative, family member

paryenti

kamag-aral

- classmate

kaklasi

kamalian

- mistake

Pagka-kulpa

kamatayan

- death

mori

kamay

- hand

manu

kamayan

- to do something with bare hand/s

Gara manu

kami

- we

motru

kamot

- scratch

raska

kamoteng-kahoy

- cassava

balinghoy

kampo

- camp

kampu

Kamposanto (sementeryo)

- cemetery

sementeryu

kamutin

- to scratch

se raspa

kanayon

- townmate

kabaryu

kandila

- candle

kandela

kanluran

- west

kanlurang

kano (slang for Amerikano)

- American

amerikanu

kapangitan

- ugliness

sarot

kapatid

- sibling

Ermana, ermanu

kapit-kamay

- holding hands

Gara manu

karayom

- needle

aguha

karne

- meat

karni

karetela (karitela)

- cart, horse carriage

kalesa

kasabay

- at the same time, together

kumpanyeru

kasalanan

- sin; offense

kulpa

kasali

- participant

entra

kasama

- companion

Kumpanyero, kumpanyera

kasamaan

- badness; evilness

Bung malu

kasambahay

- housemate

Kumpanyeru na kasa

kasoy

- cashew

kasuy

kataasan

- height; at the height of; at the peak

Pinaka altu

katamaran

- laziness

Bung pluhu

katanyagan

- popularity

popular

katawan

- body

kwerpu

katawang tao

- human body

Kwerpu di henti

katawa-tawa

- funny; laughable

Para resa

kati

- itch

raska

katiwalian(anomalya)

- anomaly; wrong-doing, corruption

Anumalya, se malu

katotohanan

- truth

Berdadi

katulong

- maid, domestic helper

Katulung, ayudante

katulad

- like; similar

parehas

katuwiran

- reason

rasong

kawani

- employee

empleyu

kaway

- wave

babay

kawayan

- bamboo

kania

kawayan

- to wave at

se kaway, se babay

kawit

- hook

gantsu

kelot (slang for lalaki)

- male

Ombri

keso

- cheese

kesu

kidlat

- lightning

trewenu

kilala

- known

konesi

kilabot

- notorious

kilabut

kilos

- move

minya

kinilala

- identified

Ya konese

kita

- seen, visible

mira

kita (suweldo)

- n. earning; salary

sweldu

kita

- pron.  you and I

mihutru

Kristo

- Christ

kristu

kubo

- hut

kubu

kuha

- get, bring

Saka, yoba

kuko

- nail

unyas

kulang

- adj. insufficient; inadequate; short

palta

kulay

- color

kolor

kulayan

- to color

Itsa kulay

kulog

- thunder

truwenu

kumilos

- moved; acted on

minya

kumupit

- stole; pilfered

roba

kuntento

- satisfied

kontentu

kura (pari)

- priest

padri

kurakot

- plunder

kurakut

Kuta (kampo)

- camp; hideout

kampu

kuting

- kitten

gatu

kuwago

- owl

kwagu

kuwarta

- money

sen

Kuwarto (silid)

- room

pusentu

kuwela

- funny

alegri

kuwentas

- necklace

kwintas

kuwento

- story

storya

kuya

- brother' elder brother

manong

daan

- n. hundred

siento

daan

- n. street

kalyi

daanan

- walkway; pathway

kaminu

daang-bakal

- railroad track

rilis

daga

- rat; mouse

ratong

dagan

- v. press

pitsi

daganan

- to press; to put weight

Para pitsi

dagat

- sea; ocean

lamar

dahilan

- reason; motive

rasong

dahon

- leaf

ohas

daig

- beat; defeat

Perdi, perdiw

daigdig (mundo)

- world; earth; universe

mondu

daigin

- to beat; to  defeat

se perdi

daing

- n. dried fish

Seku peskaw

dakdak, slang

- speak; talk

platika

dako

- place

lugar

dala

- bring

yuba

dalagita

- teenage girl  

muchacha

dalampasigan

- shore; seashore

Orilyay lamar

dalangin (dasal)

- prayer

resa

dali

- hurry

prestu

dali-dali

- in a hurry

Presto prestu

daliri

- finger

deditu

dalita

- hirap

Pesaw, pobri

dami

- many

muchu

damit

- dress

kamisa

damitan

- to dress up

Itsa kamisa

damo

- grass

sekatis

dampa

- hut

kubu

damuhan

- to pull up the grass

Rangka ay sekatis

darak

- rice husk

Tiki-tiki

dating

- arrival

yega

datu

- a barangay chieftain

Kapitan del baryu

datung, slang

- money

sen

daungan (harbor)

- harbor; pier; port

barahang

digmaan

- war, warfare

gyera

dila

- tongue

luengga

dilim

- dark

eskuru

diliman

- to darken

se eskuru

dito

- here

aki

doon

- there

aya

dugo

- blood

sangri

duguan

- bloody

Muchu sangre

dukha

- poor

pobri

dulas

- slip

rebala

dumi

- dirt

mugri

dungis

- bodily dirt

Bung mugri

dunong

- knowledge, wisdom

Sabi, marunung

durog

- grind

Ma-stukaw

duwag

- coward

myedu

duwal

- nausea

gomita

duyan

- cradle, hammock

hamaka

edad (gulang)  

- age

anyu

edukado (may pinag-aralan)

- educated

Tieni pinag-aralan

ehemplo (huwaran)  

- example

ehemplu

Eksamen (sulitin)  

- examine

tes

eksaminasyon (pagsusulit)  

- examination

Tieni tes

eksperto

- expert

Ekspertu, bihasa

elegante

- elegant

eliganti

eleksyon

- election

Eleksyong, halalan

elektrik

- electric

koryenti

elise

- propeller

elesi

embarkadero

- embarcadero

embarkaderu

empatso

- indigestion

empatsu

emperdible

- safety pin

perdibli

Empleyado (kawani)

- employee

empleyaw

Enero

- January

eneru

engkargado

- caretaker

katiwala

engot (slang)  

- stupid, simpleton

Istupidu, tanga

enkanto

- enchantment

enkantu

enosente (inosente)  

- innocent

inosenti

Entrega (ibigay)

- give

dali

epot (slang)  

- manure, droppings

Iput, pataba

Erap (slang for pare)  

- a male friend or companion

amigu

erbolaryo

- herb doctor

albularyu

ere

- air, air wave

bientu

ermitanyo

- hermit

ermitanyu

eskandalo

- scandal

iskandalu

eskandalosa (eskandaloso)

- a scandalous person

Iskandalusa, iskandalosu

eskapo

- escape, refugee

takas

eskina

- street corner

bangketa

eskuwela (mag-aaral)

- student, class

istudyanti

espada

- sword

ispada

esperma (kandila)

- candle

kandela

estasyon (himpilan)

- station

istasyong

eto (heto)

- here is

aki

ewan

- don't know

No sabi

gaan

- easy; lightweight

Alibyaw, no pesaw

gaanan

- to make easy; to lighten

se prestu

gaano

- how much; how many

kuantu

gabi

- n. night

notsi

gahol

- short of time

Palta na oras

gahulin

- to run out of time

di kaba ay oras

galak

- joy

alegri

galas

- roughness

gruesu

galaw

- movement

minya

galawin

- move; to move

se minya

galing

- from

bini

galit

- anger

reganya

gamit

- n. things; articles

kasangkapan

gamit

- v. use; to use

serbi

gamitin

- to use

Para serbi

gamot

- medicine; drug

medisina

ganito

- like this

esti

ganoon

- like that

akel

gapos

- tie; bind

mara

gapusin

- to tie; to bind

mahra

gatas

- milk

letsi

gatong

- n. firewood

lenya

gatungan

- to put firewood

Etsa lenya

gawa

- work; made at

ase

ginto

- gold

oru

gubat

- forest

monti

gulang

- age; maturity

anyu

gulanit

- torn; ragged

rompiw

gulantang

- shock; taken aback

espantaw

gulat

- adj. surprised

espanta

gulatin

- to surprise

se espanta

gulok

- bolo; a large knife

bolu

gulong

- n. wheel

golong

gulpe

- maul

Garoti, bug-bug

gulpihin

- to maul

se garoti

gumawa

- to make; made

ase

gumimbal

- to shock; shocked

ya espanta

gumising

- to wake up; woke up

libanta

gumuho

- to break apart; broke apart

Ya kebra

gunit

- torn

rompe

gunting

- scissors

teheras

guntingin

- to cut with scissors

Korta kun teheras

gupit

- n. haircut

Korta pelu

gupit

- v. .cut

korta

gupitin

- to cut

Para korta

guryon

- a big kite

Grandi bulador

gusgusin

- dirty

syusyu

gusto

- like; want; desire

kyeri

gutom

- adj. hungry

hambri

gutumin

- to get hungry

se hambri

guwardiya

- n. guard

Bantay

guyabano

- custard apple

guyabanu

haba

- n. length

largu

haba

- adj. long, elongated

largor

habaan

- to lengthen, to extend, to make longer

se largu

habla (kaso)

- lawsuit

demanda

hagdan

- stair, ladder

iskalera

hagis

- throw

garya

hagisan

- to throw something at

Garya aya

halaman

- plant

sembra

halik

- kiss

besitu

halikan

- to kiss

Dali bisitu

halikan

- kissing scene

ta huga bisitu

hangin

- air

bientu

hapag

- table

mesa

hapag-kainan

- dining table

komedor

hapon

- afternoon

letardi

hatak

- pull

hela

hataw

- beat

garoti

hati

- share, divide

lamita

hawak

- hold

gahra

hawakan

- to hold

Para gahra

Hibik (iyak)

- sob

yura

higa

- lie down

kusta

Higaan (banig)

- sleeping mat

pikati

hila

- pull

hela

hilaw

- raw, uncooked

krudu

hilo

- n. dizziness

inmarya

hinawakan

- touched; held

gahra

hinog

- rife

madoru

hipon

- shrimp

kamarong

hita

- thigh

pyerna

hubarin

- to take clothing off

Kita kamisa

hugas

- wash

limpya

hugasan

- to wash

Para limpya

huli

- last

postreru

huli (dakip)

- captured; arrested

kohe

hulihin

- to capture; to arrest

Para kohe

huwad

- fake

peki

huwag

- don't; do not

No, no kyeri

Huwebes

- Thursday

hwebis

iabot

- to hand over

inkarsa

ibaba

- adj. downstairs; basement

abahu

ibaba

- v. to put down

se baha

ibabaw

- n. top; on top of

ensima

ibahin

- to change; to differentiate

se otru

ibato

- to throw away

Garya na lehus

ibig -love

; want; like

kyeri

ibigin (mahalin)

- to love; to want; to like

se karu

ibitin

- v. to hang up

se sabit

ibon

- bird

pahru

Iboto (ihalal)

- v. to vote; to elect

se buta

ibukas

- to open

se abri

idemanda

- to sue

Se demanda

ideya

- idea

paraang

idiin

- v. to press

pitsi

idlip

- nap; a short sleep; slumber

durmi

idolo

- idol

idulu

igapos

- v. to tie up

mahra

igat

- eel

palos

igawad

- v. to give; to declare; to render

dali

igi

- well; right

Buenu, tupaw

igib

- to fetch water from a faucet or well

Saka agua na gripu

igisa

- to fry

se gisa, se pritu

igkas

- jolt; to spring loose

bringka

iglap

- n. instant; brief moment

biglaang

ignorante

- ignorant; uninformed

tanga

ihi

- n. urine

Miyaw

ihi

- v. to urinate

miya

ika-anim

- sixth

Pang sais

ika-apat

- fourth

Pang kuatru

ika-dalawa

- second

Pang dos

ika-isa

- first

Pang una

ika- lima

- fifth

Pang singku

ika-pito

- seventh

Pang sieti

ika-sampo

- tenth

Pang dies

ika-siyam

- ninth

Pang niebi

ika-tatlo

- third

Pang tres

ika-walo

- eighth

Pang otsu

ikaw

- you

bo

ikli

- shortness; briefness

kortu

iklian

- v. to cut short

Korta kortu

ikom

- closed

sara

ikot

- turn around

bira

ilagan

- to dodge; to evade

se ilag

ilagay

- put down; put in place

Itsa na bahu, Itsa na lugar

ilalim

- under; underneath; beneath; bottom

hondu

ilan (ilang)

- how many; few

kuantu

ilapit

- to come or bring near

se serka

ilaw

- light

lus

ilawan

- to light; to shine light on

se lus, se klaru

ilipat

- to transfer

Kambya, se kambya, se lipat

ilog

- river

riyu

ilong

- nose

naris

ina (nanay)

- mother

Madri, nanay

inalis

- removed

kita

inamin

- admitted, confessed

Se amin

ingay

- noise

rwidu

inumin

- drink

bebe

isa

- one

unu

isang

- one

una

isabit

- to hang

ingantsa

isa-isa

- one at a time

Una una

isagawa

- to undertake or implement

ase

isangguni

- to consult; to seek advice

pregunta

isauli

- to return

se rebolbe

isaulo

- to memorize

se kabesa

isda

- fish

peskaw

isinilang

- born; gave birth

parri

isinulat

- wrote; written

eskribi

isip

- mind; thought

wisyu

isipin

- to think

pensa

isulat

- to write

se eskribi

itaas

- to raise or lift; upstairs

Itsa na riba

itago

- to hide

se eskonde

tapon

- to throw away

Buta

itinago

- hid; hidden

Eskonde

itinapon

- threw away

ya buta

itim

- black

pietru

itiman

- to blacken; to color black

se pietru

itinanim

- planted

ya sembra

itinuwid

- corrected; straightened

Diretsu, ya se diretsu

itlog

- egg

Huebus, webus

itudla

- to aim at

Sipat, asinta

itulak

- to push

Tula, para tula

iyak

- cry; sob

yura

iyakan

- to cry about

Para yura

iyakin

- crybaby

yorong

iyan

- that

kel

iyo (iyong)

- your

Dibo

laba

- wash

Limpya

laban

- fight

pelya

labi

- lip

labyu

lagi

- always, regularly

pirmi

laglag (hulog bagsak)

- drop, fall

kayi

lagnat

- fever

kalintura

lahat

- all, everything

todu

lakad

- walk

kamina

lakarin

- to walk, follow-up

se kamina

lakas

- strength, power

resyu

laki

- big, size

grandi

laksa

- ten thousand

Dyes mil

lalaki

- male

ombri

lalawigan

- province

probinsya

lamok

- mosquito

muskitu

langaw

- fly

moskas

langgam

- ant

hormigas

langit

- heaven

suelu

langis

- oil

aseyti

lango (lasing)

- drunk

buratsu

langoy

- swim

nada

languyin

- to swim

Para nada

lapad

- width, wide

antsu

lapit

- near

Serka

lasa

- taste

sabor

lasahan

- to taste

proba

lason

- poison

benenu

lasunin

- to poison

se benenu

layo

- far

lehus

libag

- skin dirt

mugri

libo

- thousand

Mil

ligaw

- woo

pasya

ligaw

- lost, misdirected

ya keda nuway

ligaya

- happiness

aligriya

ligo

- bath

banya

liham

- letter, mail

karta

lima

- five

singku

limampu (limampo)

- fifty

sinkuenta

linaw

- clarity

klaru

Linggo

- Sunday

Domin-gu

lingid

- unaware, unknown

No sabi

lipad

- fly

bula

lipat

- move, transfer

Kambya

loko

- fool, crazy

Stuperdiw ay kabesa

lubid

- rope

mikati

lugaw (arrozcaldo)

- congee

Arus kaldu

lukuhin

- to fool

se loku

lumundad

- jumped

ya bringka

lundag

- jump

bringka

lungkot

- sorrow

Panglaw, triste

lupa

- earth, ground, lot

tierra

lupit

- cruelty

maltratu

lura

- spit

babas

luraan

- to spit on

eskopi

luto

- cooked

kose

lutuin

- to cook

Se kose

luya

- ginger

enhibri

maaga

- early

tempranu

maalat

- salty

Salaw

maalwan

- easy

alibyaw

maaraw

- sunny

Kalyenti sol

maasim

- sour

agriw

maawa

- have pity

Para pobri

mababaw

- shallow

Mababaw, no hondu

mabagal

- slow

gambang

mabibig

- talkative

daldal

mabilis (matulin)

- fast

Presto, rapidu

mabilog

- round

redondu

mabuti

- good

buenu

madali

- easy; quick

Presto, ensigida

maga

- swollen

anstuaw

maganda

- beautiful; pretty; attractive

guapa

mahal

- n. beloved; loved

Amor, karu

mahal

- adj. expensive

karu

mahalin

- love; to love

se karu

mahirap

- poor, difficult

Pobri, pesaw

maingay

- noisy

ruidu

mainit

- warm; hot

kalyenti

makatao

- humane

Maka-henti

makati

- itchy

raska

malakas

- strong, loud

resyu

malaki

- big; huge

grandi

malalim

- deep

hondu

malambot

- soft

Blandu

malamig

- cold; freezing

priyu

malaya

- free

libri

malayo

- far; distant

lehus

maliit

- small; tiny

chiquitu

malinis

- clean; tidy

Limpyu

mamaya

- later

luegu

Marso

- March

marsu

Martes

- Tuesday

martis

mariwasa (mayaman)

- rich; wealthy

Riku, tiene kaya

marumi

- dirty

mugri

masakit

- painful

dweli

masama

- bad

malu

masarap

- delicious, tasty

Sabrosu

masaya

- happy, glad

Alegri

masayahin

- jolly

alegriya

mataas

- high

altu

matamis

- sweet

dulsi

matanda

- old

biehu

matapang

- brave

balyenti

matigas

- hard

duru

matipuno

- robust

maskuladu

matulin (mabilis)

- fast

Kohre

maulan

- rainy

yober

maya

- later

luegu

maya-maya

- shortly; in a minute

Luegu-luegu

Mayo

- May

mayu

maysakit

- ill; sick

inpermu

medya

- half

lamita

melon

- cantaloupe

milong

memorya

- memory

espansa

memoryahin

- memorize

se espansa

milyon

- million

Milyong

Miyerkules

- Wednesday

mierkulis

mo

- you

bo

modista

- dressmaker

sastre

modo

- manners

modu

mura

- adj. cheap

Baratu

naabot

- reached

enkarsa

naabutan

- reached

ya enkarsa

naaalala; naaalaala

- being remembered

rekuerda

naalala; naalaala

- remembered

ya enkuerda

naagos

- swept away

ya yuba agos

naawa

- pitied; sympathized

ya pobri

naawas

- reduced; removed

kita

nabagbag

- destroyed; broken up

mastuka

nabihad

- captured; charmed

Ya kohe

nadulas

- slipped

rebala

nagapi

- defeated

ya perdi

nagbantay

- guarded; watched

ya bisya

nagbabantay

- guarding; watching

ta bisya

nagiba

- destroyed; broken

Ya machuka, ya kebra

nagluto (nagsaing)

- cooked

ya kose

nais

- want

Kieri

nakaalis

- gone; slipped away

ya eskapa

nakalimutan

- forgotten

ya albida

nakatatanda

- elderly

Mas biehu

nakasakay

- riding on

ta embarka

nakita

- seen

ya mira

nalasing

- get drunk

ya keda buratsu

nalo

- win

gana

nanalo

- won

Ya gana

nasugatan

- wounded

ya herida

natalo

- lost

perdi

natin (atin)

- our

mutru

natiwalag (naalis)

- fired from a job; separated

Ya kita

natuto

- learned

ya sabe

natutulog

- asleep

durmi

nayon

- town; village

baryu

negro

- itim

Pietru

nene

- little girl

muchacha

ngalan (pangalan)

- name

numbri

ngalay

- numbness; fatigue

kansaw

ngamay

- numbness

Ngimay

nganga

- n. opening of the mouth or wound

Abre boka

nganga

- v. to open the mouth

Para abre ay boka

ngayon

- now; today

ahora

ngipin

- teeth

dienti

ngunit

- but

peru

nguso

- snouth; upper lip

labyu

nguyngoy

- weeping

yura

nila (sila)

- their

Lotru

ningas

- flame

puegu

nipis

- thin

pinu

niyog

- coconut

koku

Nobyembre

- November

nobyembri

obrero (manggagawa)  

- laborer

trabahador

oktopus

- octopus

pugita

Oktubre

- October

Oktubri

okupado

- occupied

okupaw

okupahan

- occupy

se okupa

onse

- eleven

onsi

oo

- yes

Si

oo na  

- yes (said reluctantly)

Sige ya nga

oo nga  

- yes (said with approval)

Sige ya

ora-orada (madalian)  

- haste; hastily            

ensigida

oras-oras  

- hourly; every hour

Kada oras

orasyon (dasal)  

- prayer

resa

order (utos)

- order

manda

organisado

- organized

organisaw

ostiya

- host

ostya

otso (walo)  

- eight

otsu

paa

- foot

pyes

paalis

- leaving; departing

di sali

paano

- how

Kela ya

pabuya

- reward

premyu

paga

- swollen

enchaw

pag-ibig (pagmamahal)

- love

amor

pagkain

- food

komida

pagkatao

- humanity

Maka henti

pagtalikod

- to turn one's back

Behra tras

pako

- nail

klabu

pakpak

- wing

Alas

pakulo

- boil

herbi

pakuluan

- to boil

Se herbi

palabigasan

- rice mill

kiskis

palaka

- frog

sapu

palaro

- n. play; game; sport

huga

palaso

- n. arrow

pana

palasyo

- n. palace

palasyu

palay

- n. rice grain

aros

palayan

- n. rice field

tubigan

palikuran (kubeta)

- toilet

kasilyas

palitan

- change

kambya

palito

- n. matchstick

Palitu. Casa puegu

panalo

- winner

ganador

panaluhin

- to let win

Dali gana

pananalig

- belief

paniniwala

panauhin

- n. guest; visitor

bisita

panay (madalas)

- frequent

Palagi, panay

pangamba

- fear; apprehension

miedu

panganib

- danger; risk

delikaw

pangatlo

- third

tres

pangit

- ugly

Sarot

panibugho

- jealousy

selus

parating

- arriving

di yega

pasok

- enter; go                                                    

entra

patakbuhin

- unreliable; unsteady

Manda kohre

patay

- dead; deceased

muerto

patayan

- massacre; killing

Matansa

patayin

- to kill

matar

patayo

- in upright position

Lebanta deretsu

patayo

- is standing up

ta paraw

patpat

- stick; wooden stick

Kania

payat

- thin, slim

plaku

payatot

- very thin; very slim

Bung plaku

Pebrero

- February

pebreru

peste

- pestilence, epidemic

pesti

piitan

- prison

Presu, kulungang

pilit

- force

Pwersa

pinggan

- plate

platu

pintuan

- door

puerta

pira-piraso

- bits and pieces, piece by piece

Pida-pidasu

piraso

- piece

pidasu

pito

- whistle

pitu

pito

- seven

Sieti

pitumpo

- seventy

setenta

pukol

- throw

tira

pukulin

- to throw at

Para tira

pula

- red

koleraw

puno

- tree

ponu

puno

- full

yenu

pusa (kuting)

- cat (kitten

gatu

puso

- heart

korason

puti

- white

blanku

puto

- a kind of rice cake

potu

putok

- a pooping sound, sound of gunfire

Robenta

putol

- cut

korta

putulin

- to cut

Para korta

rason (katuwiran)

- reason

rasong

rebolber

- revolver; a short barrel gun

Rebolber, pusil

rebolto (rebulto)

- statue

Rebultu

rekado

- ingredient

rekadu

relasyon

- relation

Relasyong

repolyo

- cabbage

repolyu

resibo

- receipt

resibu

residente

- resident

residenti

rikisa

- search

kapkap

rikisahin

- to search

Se kapkap

rimarim

- disgust

para asku

ring

- ring

anilyu

Romano

- Roman

romanu

romantiko

- romantic

Romantiku

roon (doon)

- there; over there

aya

rosaryo

- rosary

rosaryu

saan

- where

dondi

Sabado

- Saturday

sabadu

sabi

- say; express

habla

sabihin

- to say; to express

Se habla

sablay

- v. miss; to miss

lihis

sabon

- n. soap

habong

sabunin

- v. to wash with soap

se habong

sagipin

- v. to rescue

se sagip

sagot

- answer; reply

respuesta

sakal

- choke

chaka

sakalin

- to choke

Para chaka

sakay

- ride

imbrangka

sakit

- disease; illness

impermu

sakit

- pain

Dueli

sakla

- a type of native gambling

deklang

saklaw (sakop)

- covered

sakup

saklolo

- help; aid

Ayudar

salawal

- (pantalon) - trouser

Kalsong

salita

- word

palabra

salot

- pestilence

salut

sambalilo

- hat

sumbreru

sandali

- moment

momentu

sandali lang

- just a moment

Espera muna

sanga

- branch

ramas

sapatos

- shoes

Sapatus

sari-sari

- various; variety

Otru-otru

sariwa

- fresh

presku

sauli

- return

se rebolbe

sasamahan

- will accompany

A kumpanya

sentimo

- cent

sensilyu

siba

- greed

Tragong

sibuyas

- onion

sebolyas

sigarilyo

- cigarette

sigarilyu

sigaw

- shout

grita

sigawan

- n. shouting match

se grita

siko

- elbow

siku

sila (silang)

- pron. they

tedi

silang

- birth

Parri

sili

- pepper

pikanti

simulan

- to start, to begin

Para ompisa

simyento

- cement

Simientu

sindak

- fright

miedu

sinelas

- slippers

Stinelas

sinisira

- breaking; destroying

ta se stuperde

sino

- who

kyen

sinuman

- who ever

Maski kyen

sinusunog

- burning

ta kema

sira

- slang - mentally ill

Stuperdiw ay kabesa

sisid

- dive

simbuya

sorbetes

- ice cream

sorbetis

sugarol

- gambler

Hugador

suka

- vomit, throw-up

gomita

suka

- vinegar

binagri

sukat

- measurement

medida

suklay

- n. comb

peyni

suklayin

- v. to comb

peyna

suklop

- cover

Tapadera

sumigaw

- shouted

ya grita

sumisid

- dived

ya sambuyi

sundalo

- soldier

suldadu

sunog

- fire

Pwegu

sunugin

- to burn

se kema

suweldo

- salary

sueldu

suwelduhan

- v. to pay the salary

dali sueldu

taas

- height

altu

taasan

- to raise

se altu

taba

- fat

Gordu

tabako

- tobacco

tabaku

taban

- hold

gahra

tabi

- n. side

orilya

tabi

- prep. beside

na orilya

tabing

- screen; cover

tapadera

tabingan

- to put a cover or screen

Itsa tapadera

tabing-daan

- roadside

Orilya kalyi

tabing-dagat

- seaside

Orilya lamar

tabing-ilog

- riverside

Orilya riyu

tabla

- n. board; wood

kania

tabo

- bowl; a small opened can

tabu

tabon

- cover

tapadera

tadyak

- kick

kusya

tadyakan

- to kick

Dale kusya

taga

- chop

Tahya

taguan

- hiding place; the game of hide and seek

Balis-konde

tahan

- stop crying

noma yura

tahanan

- home

kasa

tahi

- sew

kose

tahimik

- silent; quiet

Kayaw

tahol

- bark

ladra

taka

- surprise

espanta

Takbo

- run

kohre

Taksil

- traitor; cheater

Traydor

talaan

- n. list; table

listahan

tali

- string or rope; tie

mikati

talian

- to tie with a string or rope

mahra

talino

- intelligence; wisdom

intelihenti

talo

- defeat; lose

Perdi

talon

- v. jump

bringka

talunan

- defeated; loser

perdiw

tamad

- lazy

pluhu

tanggap

- accepted

resibi

tanggapin

- to accept

para resibi

tanghali

- noon

Mudidia-punto

tangkay

- branch

ramas

tanim

- plant

sembra

tanod

- guard

Bantay

tanong

- question

pregunta

tanso

- bronze

tansu

tanungin

- ask question; (to) question

Para pregunta

tapon

- throw away

buta

tasa

- sharp

Agudu

tasahan

- to sharpen

mole

tatlo

- three

tres

tatlumpo

- thirty

trenta

tawag

- call

yema

tawagan (tawagin)

- to call

Para yema

tayo

- n. we

mihutru

tagaakyat

- climber

Taga subi

tagabasa

- reader

tagale

tagabati

- greeter

Taga se bati

tagabigay

- giver

Taga

tagabili

- buyer

Taga kompra

tagabuhat

- lifter; porter

Taga alsa

tagagawa

- builder

Taga se

tagagupit

- barber

Taga korta pelu

tagahanap-buhay

- provider

Taga buska bida

tagaibang bansa

- foreigner

Taga otru nasyon

tagalinis

- cleaner

Taga limpya

tagaluto

- cook

Taga kose

tagamasid

- observer

Taga mira

tagapamalakaya

- seaman

marinu

teka

- just a moment

Espera muna

tenga

- ear

orehas

tibay

- strength

pwerti

tigyawat

- pimple

tagihawat

tikman

- to taste

proba

tila

- stop                                        

Para

tili

- shriek

grita

tinapay

- bread

pan

tingga

- lead

plomu

tinik

- torn

espinas

tinupi

- folded

ya dubla

tinutupi

- folding

ta dubla

tiyak

sure

siguraw

tubig

- water

Agua

tubo

- sugarcane

Kania-dusi

tubo

- grow up

inkrese

tukso

- temptation, seduction

tenta

tulo

- leak

gutya

tuloy

- come in, continue

entra

tulong

- help, assistance

yuda

tumakbo

- ran

kohre

tumalon

- jumped

Bringka

tumpak

correct, right

tupaw

tupi

- fold

dubla

turo

-teach

Insinya

tuyo

- dry

seku

ubo

- cough; to cough

tose

ubos

- consumed; depleted

kabaw

uga

- v. shake

minya

ugali

- n. habit; practice; manner

Kostumbri

ugat

- n. root

rais

ugat

- n. vein

bena

ugit

- rudder

timong

ugong

- sound; noise

Rwedu

uhog

- mucus

mokus

ulan

- rain

agwaseru

uli

- again

otrabes

uli-uli

- next time; repeatedly

Otro-otrabes

ulo (pinuno)

- head

kabesa

umaakyat

- climbing; is climbing

ta subi

umaga

- morning

tempranu

umakyat

- climbed

Ya subi

umalis

- departed; left

ya sali

umasim

- turned sour; become sour

ya keda agriw

umiinom

- drinking

ta bebe

umiiyak

- crying

ta yura

umiyak

- cried

ya yura

umubo

- coughed

Ya tose

umuubo

- coughing

ta tose

umuuga

- v. shaking; is shaking

ta minya

umuulan

- v. raining; is raining

ya yobe

umuusok

- v. smoking; producing smoke

ta humya

una

- first

Primeru

unahan

- front

prontu

unan

- pillow

almohada

unggoy

- monkey

matsing

uod

- worm

bulati

upakan

- v. to hit; to blow; to assault

suketya

upo

- seat

Sinta

upuan

n - chair

sintadera

upuan

v - to sit down on

Para sinta

usa

- n. deer

benaw

usok

- n. smoke

humu

utang

-debt; loan

debi

utol

slang - sibling

Ermanu, ermana

utot

- n. fart

Pedu

wagi

- victory

gana

waglit

- missing; misplaced

perdi

wakas

- end; ending

kabaw

wala

- no; none; nothing; absent

nomas

walis

- n. broom

eskobas

walo

- eight

otsu

walumpu

- eighty

otsenta

Wasto (tumpak)  

- right; correct; proper

tupaw

watawat (bandila)

- flag

bandera

yakap

- embrace

abrasa

yaon

- that

kelya

yapak

- adj. bare-footed

pisa

yapos

- hug, embrace                                             

embrasa

yaya

- v. invite

imbita

yayain

- to invite                                                      

Para imbita

yelo

- ice, yellow                                              

yelu

yugyog

- shake, dance

beyla

yugyugan

- dance; dance party                              

beylar

yumao

- died, passed away                                   

Muri, ya muri

yungib

- cave, cavern                                           

Kweba

Hopefully this Tagalog, Engish and Ternate Chavacano help that young generation of Ternate and of course to those other people who are curious about the Ternate Chavacano Dialect.


                     

Enter content here

Enter supporting content here

This page added for "Ternate Bayan Ko Mahal Ko" 5-18-12
 
This website created 2005 by Andy R. Huerto....
Last Time this site is updated: May 26, 2010
Updated: August 14, 2011